Innan en jacka når butiksgolvet i Lissabon, Lyon eller Łódź måste den lilla etiketten i sidsömmen innehålla information som EU-rätten definierar ganska exakt. Den här genomgången delar in informationen i tre grupper: vad som är obligatoriskt, vad återförsäljare ändå förväntar sig och vad som helt enkelt besparar er problem längre fram.
Som tillverkare av klädetiketter kontrollerar vi dessa punkter vid varje korrektur. Se dem som allmän vägledning, inte som juridisk rådgivning.
Steg ett: ta reda på vilken förordning som gäller
Märkning av textilfibrer i EU regleras av förordning (EU) nr 1007/2011. Eftersom det är en förordning och inte ett direktiv gäller samma text direkt i alla medlemsstater. Den omfattar produkter som till minst 80 viktprocent består av textilfibrer, samt vissa artiklar med en textildel, till exempel möbelklädslar eller paraplytyg.
Bilaga V listar undantagna artiklar och bilaga VI produkter som får ha en gemensam samlingsetikett; kontrollera dem för gränsfall.
Steg två: skriv materialsammansättningen korrekt
Det är i raden för materialsammansättning som flest korrigeringar görs. Det viktigaste:
- Använd endast de fiberbenämningar som finns i bilaga I till förordningen, till exempel bomull, ull, viskos, polyamid, polyester eller elastan. Ett varumärkesnamn för en fiber får stå bredvid den officiella benämningen, aldrig i stället för den.
- Ange viktprocent i fallande ordning: 78 % bomull, 20 % polyamid, 2 % elastan.
- En produkt av en enda fiber får betecknas 100 %, ren eller hel, med en liten marginal för tekniskt oundvikliga främmande fibrer.
- Fibrer på upp till 5 % vardera, eller upp till 15 % tillsammans, kan i vissa fall grupperas som ”andra fibrer”.
- Synliga, avskiljbara dekorativa fibrer upp till 7 % och antistatiska fibrer upp till 2 % av den totala vikten behöver inte räknas med.
- En tillverkningstolerans på 3 % mellan angivna och faktiska procentsatser är tillåten.
När ett plagg har delar med olika sammansättning ska varje del anges. En quiltad väst kan till exempel ha texten Ytter: 100 % polyamid / Foder: 100 % polyester / Vaddering: 100 % polyester. Huvudfoder måste normalt anges; mycket små komponenter kan vara undantagna.
Steg tre: kontrollera delar av animaliskt ursprung
Plagg med icke-textila delar av animaliskt ursprung måste ha frasen ”Innehåller icke-textila delar av animaliskt ursprung” på det språk som krävs. Typiska exempel är ett märke i äkta läder på jeans, knappar av horn eller pärlemor, en pälskant eller fjädrar i vadderingen. Varumärken som beställer läderetiketter för första gången glömmer ofta den här raden, så vi påpekar den vid korrekturet.
Steg fyra: täck alla försäljningsspråk
Materialsammansättningen måste anges på det eller de officiella språken i varje medlemsstat där plagget erbjuds konsumenter, om inte landet tillåter något annat. Försäljning i Finland innebär finska och oftast svenska; försäljning i Belgien kan innebära franska, nederländska och tyska. Samma information måste också synas före köp i webbutiker och kataloger.
Texten måste vara beständig, läsbar, synlig och lätt tillgänglig, och etiketten måste vara ordentligt fäst. Ett och samma typsnitt, en storlek och en stil krävs för själva materialsammansättningen.
Skötselsymboler: förväntade snarare än obligatoriska
EU-rätten kräver i sig inga skötselråd, men återförsäljare och konsumenter förväntar sig dem och flera marknader utanför EU kräver dem.
Referensstandarden är ISO 3758 (utgåva 2023). Symbolerna är registrerade varumärken som tillhör GINETEX i många länder och följer alltid samma ordning:
| Position | Symbol | Avser |
|---|---|---|
| 1 | Tvättbalja | Tvätt |
| 2 | Triangel | Blekning |
| 3 | Kvadrat | Torktumling och naturlig torkning |
| 4 | Strykjärn | Strykning |
| 5 | Cirkel | Professionell kemtvätt och våttvätt |
Utgåvan 2023 införde en symbol för handtvätt i rumstemperatur och en symbol för strykning utan ånga, och flera symboler ritades om. Om ert original är äldre än så, uppdatera det nu. Gör aldrig om symbolerna för att matcha ert varumärkes typsnitt.
Ursprungsland
Inom EU är en ”Made in”-rad i regel frivillig men måste vara korrekt när den används. Marknader som USA kräver ursprungsmärkning och en identifiering av tillverkaren, så planera de raderna redan i designfasen.
Från regler till en fungerande etikett
Informationen måste hålla hela plaggets livslängd. För våra skötselrådsetiketter rekommenderar vi normalt:
- Band av polyestersatin eller nylontaft tryckta med tvättåliga färger anpassade till den angivna tvättemperaturen.
- Ultraljudsförseglade kanter, som känns mjuka och inte ger kunden någon anledning att klippa bort etiketten.
- Häftesetiketter med flera staplade sidor när tio eller fler språk behövs, i stället för att krympa texten tills den blir oläslig.
- En placering i sidsömmen eller mitt bak där etiketten är lätt att hitta.
Vår storleksguide för etiketter hjälper er att välja en bandbredd och längd som passar ert innehåll.
En blick framåt: det digitala produktpasset
Enligt förordningen om ekodesign för hållbara produkter, (EU) 2024/1781, som gäller sedan juli 2024, väntas textilier få ett digitalt produktpass: data om material, ursprung, reparation och återvinning som nås via en databärare som en QR-kod. Den isydda etiketten finns kvar; många varumärken lägger till en beständig kod. Våra etiketter med QR-kod förberedda för DPP är utformade för detta.
Checklista före beställning
- Fiberbenämningar enligt bilaga I, viktprocent, fallande ordning.
- Separat materialsammansättning för ytter, foder och andra huvuddelar.
- Uppgift om animaliskt ursprung där det är relevant.
- Alla språk för alla försäljningsländer.
- Symboler enligt ISO 3758:2023 i rätt ordning, med enhetlig text.
- Uppgifter om ursprung och exportmarknader vid behov.
- Tvättåligt band och tryckfärg, lämplig vikning och överenskommen placering.
Skicka er materialsammansättning, era försäljningsländer och skötselråd så skickar vårt designteam ett digitalt korrektur, normalt inom 24–48 timmar, med OEKO-TEX-certifierade material. Skriv till [email protected] eller skicka ett meddelande till +359 876 766 050 på WhatsApp eller Viber.
Behöver alla plagg som säljs i EU en etikett med materialsammansättning?
De flesta textilprodukter gör det enligt förordning (EU) nr 1007/2011. Bilaga V listar undantag och bilaga VI omfattar produkter som får ha en gemensam samlingsetikett, så kontrollera dem för ovanliga artiklar.
Kan jag skriva ”Lycra” i stället för ”elastan”?
Endast tillsammans med den officiella benämningen. Fiberbenämningen enligt bilaga I, här elastan, måste finnas med; ett varumärkesnamn kan läggas till bredvid.
Mina jeans har ett lädermärke. Vad ska jag lägga till på etiketten?
Lägg till ”Innehåller icke-textila delar av animaliskt ursprung” på varje språk som krävs. Detsamma gäller hornknappar, pälskanter och fjädrar.
Hur får jag plats med femton språk på en skötselrådsetikett?
En häftesetikett med flera tryckta sidor som sys ihop i ena änden är den vanliga lösningen. Den håller texten läsbar och rymmer samtidigt alla språk.
